Det finns så mycket jag tror på. Jag tror att nästan allt är möjligt, bara man tror på det. Jag menar inte bara tro som i religion, utan tro överhuvudtaget. Jag tror på det jag vill ska inträffa. Och är man bestämd som fan och inte ger upp, då tror jag att man lyckas. Jag har lyckats. Jag flyter på moln. Jag tror på vänskap, jag tror på kärlek och under. Jag tror på andar (jag vet inte hur många gånger jag försökt övertala mina vänner att köra anden i flaskan i Emmys lada. Eller hur mina kära kollegor är fast bestämda på att andar finns) jag tror på sjätte sinnen och magi. Jag tror på allt jag vill tro på. Det blir så mycket mer spännande om fantasin för flåda iväg för ett tag. Jag tror helt enkelt på alldeless för mycket.

Vaknade upp med Matilda hemma hos mig med världens huvudvärk. Låg kvar och drog
oss i sängen innan Emmy knackade på dörren och vi började gå igenom gårdagen i detalj.
Fasen vad det händer saker på en kväll ni! Sedan köpte vi oss varsin pizza och satt och
snackade skit. Nu har dem precis gått och jag tänkte ta mig ett bad och sedan sjunga lite
innan jag ska till Marcus ikväll för pepparkaksbak och fruktsallad! Hörs med dag 9 snart. PUSS

Såhär såg vi ut igår innan vi traskade vidare till Andréa där resten av tjejerna i klassen var.
Vi körde paketleken, drack, pratade, skrattade och dansade innan vi körde på en utgång.
Grymt rolig kväll och tjejerna är helt fantastiska!

Fyfan (ursäkta) vad svårt det var att välja ett endaste ögonblick! Jag började direkt tänka på de minnen som sitter fast på mig som ärr. De ögonblick som betytt mest för mig. Då kom jag att tänka på dessa tjejer och allt vi gjort tillsammans. Vi har så många unika ögonblick ihop att det inte finns en chans att räkna dem. Det vi gör ihop är sånt bara vi får och kan uppleva. Att sjunga tillsammans, spela in saker i studior och tävla ihop är något jag knappt vågat drömma om. Och om jag nu måste välja ett av alla dessa ögonblick måste det vara den första audition vi gjorde till Talang 2008. När de ropade upp våra namn och att vi gått vidare var ett ögonblick jag sent kommer att glömma. Jag kommer ihåg hur vi skrek oss hesa och hur vi hoppade fram och tillbaka, hur vi grät som små barn och hur vi skrattade tills magen knipade. Hur Alex pekade åt fel håll under låten och hur vi satt och kikade (skrattade oss) igenom den inspelade videon på vägen hem i bilen. Eller hur vi stannade på vägen för att köpa polkagrisar. Jag får gåshud bara när jag tänker på det. Nästan så tårarna kommer tillbaka, så starkt var det. Just det där ögonblicket på några få sekunder när de ropade ut våra namn i microfonerna är något jag aldrig kommer att glömma. Det var fullständigt magiskt.

Jag kan inte välja någon. Jag kan inte dra en person utav alla dessa människor,
utan det här är de personer som står närmast mitt hjärta. Jag har så olika relationer
till alla tjejerna och trots att det har hänt och händer saker så vet jag vilka
som alltid kommer att ha den där platsen, just den platsen som inte är till för någon
annan än den specifika personen. Den går helt enkelt inte att fyllas av någon annan.
Jag älskar dessa tjejer. Från djupet av mitt hjärta.

Grymt snygg tatto! Är riktigt sugen på att göra något, dock inte lik denna.
Men har bestämt mig för att vara 110 % innan jag fäster något sånt på kroppen.
Annars kom jag just hem från hockeyn med Emmy! Satt och veva med händerna
i luften när LHC vann med 7-2. Riktigt kul! Nu är det dock te och plugg som gäller.
Ska även lägga upp dag 7 också!

Idag är en bra dag.

Fyfan (ursäkta) så kallt det är! Inne, ute, överallt! Har tänt en himla massa ljus hemma
och sitter med pälsjackan på här inne för att inte frysa. Annars så gör jag inte mycket för
världen. Jag pluggar (har läst 200 sidor, duktig Hanna) och så sjunger jag lite och hänger tvätt
åt mamma. Duktig tjej. Ska ta mig lite mer te för att behålla värmen så hörs vi snart. PUSS

Jag ryser.
Om inte det här är kärlek, då vet ifan.

Min dag då.

Vaknade ungefär vid halv 12 med fint fint sällskap. Mamma gjorde världens frukost
med ägg, gröt os.v. Sedan tog jag tag i mitt bakishuvud för att ha högläsning för Matilda.
Hon hade glömt sin bok i skolan (som förövrigt ska vara klar på måndag, panik!) så vänlig
som jag är läste vi högt i min istället. Vi kurade ihop oss i soffan några timmar och pausade
med lite te och chips vartannat. Sedan kom Peter äntligen på besök, så jag och Matilda fick
träffa honom lite innan det var dags för släktträff. Min kära kusin har just fyllt 18, så lite
smörgåstårta, vin och paketöppning stod sedan på schemat. Nu är jag däremot hemma och
ska kolla på en film och dricka lite mer te innan jag sussar sött i sängen.

Måste säga att det har varit en ganska så fin lördag.

Dags för party!
och imorgon får jag träffa Peter, jippie!

kommer inte ihåg varifrån

Fredag. Underbara fredag. Har en fullspäckad helg (om planerna ser ut som nu) och det
känns fantastiskt. Tankar på andra håll så att säga! Kom just hem från skolan och nu tänkte
jag ta ett bad och dricka lite te innan jag fixar mig inför ikväll. Det blir lite krök hemma hos
Elina med sköna människor! Uppdaterar strax igen. PUSS

Vad är kärlek?

Jag skulle egentligen behöva flera veckor, kanske t.om år och en mängd nervässade pennor för att kunna svara på den här frågan. Om ens det skulle räcka, och om det ens skulle gå. Den här frågan är den absolut svåraste fråga jag kan tänka mig. Finns det någon gräns till vad kärlek är, eller hur man ska känna och hur mycket? Man kan inte beskriva kärlek, man kan inte ta på kärlek och man kan inte förklara kärlek. För mig är kärlek så mycket mer än så. Det är de mest meningsfulla ordet i hela världen. När ett ord för mig blir svårt att förklara, när man inte kan sätta ord på känslan, så vet jag att det är kärlek. Lika svårt som det är vackert. 

Kärlek finns enligt mig överallt och i allting. Det mest facinerade med kärlek är den känsla bara ordet framkallar. Det kan göra så jävla ont att bara den som känt på riktig bultande hjärtesorg vet hur det känns samtidigt som det kan få ens mage att vända sig ut och in av alla fjärligar som skriker av lycka och kärlek där inne. Jag har känt på båda. Jag har älskat så att jag tippat på tå och jag har blivit så pass sårad att en knytnäve fört mina hjärtslag.

Kärlek är just det ögonblicket som delas mellan två personer. Den känsla som ingen förutom dem kan känna på just då. Det är något unikt och vackert. Ett band mellan två personer som delar det mest väsentliga i hela världen, just kärlek. När man tänker på honom och ingenting annat spelar någon roll. Hela världen kan rasa samman bakom en, men man står fortfarande upp för att han finns där. Eller när man tänker på honom så mycket att inget annat känns relevant, hur hjärtat bultar så hårt att det känns som det ska hoppa ut genom bröstet. Tills man tuggat sönder pennan av alla tankar som fått en att sväva iväg eller hur man fantiserar om honom varje stund han inte är där. 

Det är kärlek för mig.

Jag totalt ÄLSKAR detta klipp! Jag tittar på det flera gånger varje dag men kan ändå inte få nog.
Jag visade klippet för Marcus som sa samma sak och laddade ner den. Så igår stod denna film
på schemat! Det var en grymt rolig kväll hos grabbarna grus med Lisa. Vi gick vinterljus, lagade
middag, drack vin, åt ost, kex och räkor, kikade på denna film, spelade spel och shotade! Idag var
det dock inte lika kul men jag och Lisa pallrade oss iväg till skolan trots tillståndet. Så, om ni
är på humör för barnsliga men roliga filmer, se denna! Vi skrattade en hel del vill jag lova.

Ni får en gammal outfit idag. När jag blir frisk så ska jag försöka bli lite bättre
igen på "dagens outfit" bilder. Jag hatar de ordet. Aja, nu blir det en god middag
och sedan är det dags att färga håret! Hörs sen.

Mina föräldrar. Mamma och pappa. Jag ler så fort jag tänker på dem. Faktiskt.
Mina föräldrar skilde sig för tre år sedan och det har hittills varit den mest hemska perioden i mitt liv. Jag var 16 år då. Full av hormoner och känslor. Min värld rasade samman när de berättade för mig att de inte älskade varandra längre. Idag, snart tre år senare, kunde jag inte varit mer glad över deras beslut.

Jag har under hela min uppväxt stått mina föräldrar väldigt nära. Men det var inte förens efter de separerade jag kom dem som närmst. Jag vill gärna tro på att det var orsaken till varför, men jag antar att det kom ganska så omedvetet och naturligt med tanke på att jag också blev äldre. Elisabeth (Bettan) och Anders heter dom iallafall. De är varandras raka motsatser och jag kan inte förstå att dem ens har varit tillsammans en gång i tiden, trots att det bara var några få år sedan. Mamma är hyper. Står gärna i centrum, hon pratar högt och mycket och är öppen som en bok. Pedant, nogrann och lite galen. Jag vet alldeless för mycket om henne och hon vet allt om mig. Pappa däremot är raka motsatsen. Kräver inte en massa uppmärksamhet, skämtar om allt och inget, skattar förbannat mycket åt sig själv, är glömsk och slarvig, tidsoptimist ut i fingertopparna och är ganska så känslosam.

Pappa var den jag framförallt kom närmare när dem skildes. Annars var det alltid så att man gick till mamma. "fråga mamma, ta det med mamma" Men när de flyttade isär förändrades det. Det är därför jag är så glad att de blev som det blev. De var liksom menat att det skulle bli så. Och på de sättet kom jag dem båda mycket närmare. De är så öppna mot mina vänner och Matilda kan bl.a så umgås med min mamma ensam när jag inte ens är med. När vi är hemma hos mig är jämt mina föräldrar med eller i närheten. Jag älskar att ha den kontakten.

Jag har nog fått lite av varje från dem. Vissa skrattar bara när de ser mig och pappa ihop. Lika vimsiga och slarviga. De säger att vi är likadana. Det är vi också. Andra påpekar ofta hur lik de tycker jag är min mamma i olika vinklar. Lite mamma, lite pappa. Båda är unika och jag älskar dem precis som dem är. Över allt annat på denna jord.
Mina föräldrar.
Min mamma och min pappa.

Så jävla mäktigt.
Gåshud.

andra låten är så förbannat bra! känner igen mig en hel del i texten.

Ligger nerbäddad, just tagit ett bad och håller på att koka lite te. Jag har nämligen gått
och blivit sjuk! Skräll va?! Haha, jag låter som jag.vet.inte.vad. Så försöker få i mig mängder
av te och honung. Såg att flera kommenterat varför jag tog bort inlägget "dag 02 - min första
kärlek", varav en kommentar löd att det var Petter som ville att jag skulle ta bort den. Så kan
jag berätta för er att det icke var. Det var av en helt annan anledning som jag inte tyvärr
kan ta upp här. Så nu vet ni, det hade inget med Petter att göra. Nu - te!

Varför kan ni inte bli tillsammans igen? Utan tvekan världens (före detta) snyggaste par.
Vill ta på båda. Fan alltså.