Vet ni vad? Ibland bara älskar jag att vara Hanna Westman. När allt går bra för mig själv och alla i min omgivning. När jag får se mina vänners leenden i det underbara vädret och bara känna den känslan som sprider sig innom mig, den får mig att må så bra. Allt är verkligen på topp just nu. Jag har världens mest underbara vänner, pojkvän, klass och familj. Det händer saker i mitt liv just nu som jag aldrig kunnat drömma om. Inte ens i mina vildaste fantasier. Nej, det är sant. Jag tror ingen vet hur jag känner. Jag skulle kunna leva i denna lyckliga bubbla i all evighet. Bara njuta av att veta, och hur skönt det känns att bara kunna vara. Släppa loss. Kunna prata, le och skratta. Jag tror det är våren, ja vårkänslorna som blommar ut. Jag tycker nog om vilken person som helst just nu. Inte för att jag brukar tycka så illa om folk, men att bara tex se de små sjuorna i korridoren i skolan får mig att le och tänka tillbaka på 7;an. Hur glad, förväntalsfull och en aning nervös man var inför i skolan. Den känslan. Till och med det. Jag blir så glad för deras skull. Utan en enda anledning. Jag är nog glad för allas skull. Vem som helst. Jag älskar känslor, vårkänslor. Det är nu jag börjar leva igen. När allt går som smort och inget kan stoppa mig. Det är NU.

ibland bara älskar jag att vara jag! :)