"De är värt det. för andra gången jag vågade känna, då kändes det så himla mycket mer"
Det kändes mest som en kniv i bröstet. Som att någon skar så djup den bara kunde.
Hur någon plockade ut mitt hjärta ur kroppen och fyllde platsen med smärta och tomhet.
Så ont kändes det.
Bara den som känt så förstår.
Man undrar varför? Vad gjorde jag för fel? Klandrar sig själv. Fast man egentligen kanske inte borde det.
Jag kunde inte råför att han fick mitt hjärta krossat. Att jag älskade varje centimeter av honom medans
jag inte var tillräcklig. Men man undrar fortfarande, varför?
Jag slutade nog älska mig själv i samma veva. Försökte vara någon jag inte var.
Trodde att alla ville att jag skulle vara sådär, så som du ville att jag skulle vara. Jag klandrade mig själv.
Och så tänkte jag på dig jämt. Det var det första jag gjorde när jag vaknade och det sista jag gjorde innan
jag somnade. Du satt fast på mig som ett ärr. Fast denna gång från olycklig kärlek och inte från ett skrapsår.
Jag hade önskat att det var ett skrapsår.
Det tog ett tag. Inte några dagar, veckor eller månader. Utan år. Innan jag förstod.
Jag träffade dig, för att distrahera mina känslor för honom. Du fick mig att känna mig varm
innombords och när du var nära var jag inte jagad med tankar av honom. Du var någon jag
kunde skratta tillsammans, någon jag trivdes och kunde vara mig själv med. På ett enkelt sett.
Jag behövde dig.
Du ville ha mig.
Alla vill vara behövda.
Det blev mer än en distration till slut.
Du lärde mig hur man lagade ett trasigt hjärta. Hur man fick det att slå igen.
Nu vet jag att det går. Även fast man tror att ingenting hjälper mot smärtan
och att ingen i hela världen förstår känslan, så vet jag att det går.
Det är värt att våga igen.
För andra gången jag vågade känna, då kändes det så himla mycket mer.
(föresten, tycker ni att det är för mycket texter nu?)
känner igen mig så sjukt mycket
inte alls för mycket texter !
älskar dom
Ja, livet är en hård skola...nästa gång är DU den som kliver in i någons värld och lämnar avtryck, som förändrar. Man måste uppleva vissa situationer och människor för att uppskatta en annan...helt rätt inställning! :)
tycker dina texter är jättebra verkligen! känner igen mig själv i dom :)
tycker dina texter är jättebra verkligen! känner igen mig själv i dom :)
verkligen inte. hoppas varje dag på en ny text! de är otroliga!
jag känner igen mig i dom..
Dina texter är underbara, inte alls för mkt!.
Önska jag kunde skriva så fint, du är så bra Hanna.!
åh vilken bra text! helt sant!
Jag tror alla som har fått sitt hjärta krossat håller med till punkt och prickar. Bra skrivet!
jag älskar att du lägger ut dina texter, sluta inte med det :)
Nej verkligen inte. Fortsätt skriv! / kram e
Jag tycker dina texter är bra men det har blivit lite för mycket med dom.. Vill veta lite mer om hur du bor/kläder osv istället!
JA DET ÄR FÖR MYCKET!!! tyvärr alltså men vi vill läsa om mode o sådant din musik
Nej, det tycker jag inte. Fortsätt med din vackra texter! :)
nej inte alls för mycket!!! fortsätt att skriva. tror det är vissa som känner igen sig och på så sätt är det bra för dom att veta att de inte är ensamma. fortsätt med en superbra blogg!
Nej. Det blir inte för mycket, jag vill snarare ha mer. Jag älskar det du gör. Lova mig att du aldrig slutar skriva, Hanna? Kan du lova mig det? Denna text måste vara bland det vackraste du skrivit.
"Du satt fast på mig som ett är". Amazing. Jag gillar dig bara mer och mer för varje gång jag besöker din fina blogg. Som sagt, amazing.
xx
Absolut inte för mkt texter, tycker du skriver så otroligt bra och fint! Vill bara läsa mer! :)
ös på med mer texter. de är så himla fina! och det gör din blogg mer unik :)
det är verkligen inte för mycket texter, jag vill ha mer. de är så himla fina. önska bara att du kunde berätta "innebörden" i texterna, och vad de handlar om och vad som hände osv. men det kanske är för privat?
Jag älskar dina texter. De är verkligen äkta, riktiga, ärliga. Snälla, fortsätt skriv. Flera flera flera!
jag går sönder
Åh, så fin text <3