Vilket sanslöst känslomässigt laddat framträdande. Så jävla bra! Speciellt
"speaking delen".Det är vad jag gör ikväll. Lyssnar på känsloladdade låtar,
skriver massor med texter, fälleren tår fast jag inte vet varför. Eller egentligen
vet jag det. Fast jag överdriver nog det en aning. Man gillar att försöka dölja saker
för sig själv. Så för att lindra min lilla smärta ska jag dränka mig i te, titta på film
och invänta morgondagen och hoppas på att den är bättre. Då ska jag äntligen få
träffa mina underbara vänner (vilket jag gör varje dag, haha) och bara må bra. Det
finns inga andra i världen som får mig på bättre humör. Jag säger det alldeless för lite.
Sedan saknar jag mina andra. Det säger jag också alldeless för lite. Det är mycket
idag hörrni, sådana dagar får man ha ibland. Imorgon hörs vi igen med en gladare
Hanna och roligare uppis. FET PUSS till er. Ni är guldvärda och det hoppas jag att ni vet!