(jag hoppade över dag 10 eftersom att jag bara gått runt i mjukisar idag)

Mina syskon. Min lillasyster och lillebror. Julia och Tobias. Lika underbara båda två. Det är så svårt att hitta ord för ens syskon eftersom att den relation man har till dem har man inte till någon annan människa i hela världen. Inte just den relationen. Den är för svår för att sätta ord på.

Som många av er redan vet så står jag och Julia varandra så nära man bara kan göra. Vi hittar på saker ihop jämt, vi skrattar tillsammans och vi berättar absolut allt för varandra. Hon vet allt om mig och jag vet allt om henne. Vi är mer som vänner än som syskon. Hon är verkligen himmel och jord för mig. Min bulle, min Julia. Vi är så olika på många nivåer men trots det passar vi så förbannat bra ihop. Jag vet alltid vart jag har henne och trots småtjaffs om vem som tagit vems kläder så finns det ingen som min syster. Absolut ingen.

Min lillebror, Tobias, är ännu mer olik mig än min syster. Han är 14 år och alltså ett par år yngre. Han vet nog inte om det men jag försöker hålla så bra koll på honom som möjligt. Vem vill att ens 18 åriga storasyster ska vaka över en egentligen? Det jag fullkomligt älskar med honom är att han uppskattar allt så mycket. Han ler ständigt och när han gör det smittar det av sig så innerligt att jag bara vill nypa honom i kinderna. Något vi däremot har gemensamt är de barnsliga "kiss och bajsåldern" skämten. Vi skrattar lika töntigt åt det båda två, lika töntigt som vi är lika till utseendet.

Det finns inga människor i hela världen som kan mätas med dessa. Jag vet inte om det beror på att jag är äldst av oss, men jag skulle verkligen göra allt för dem. Jag finner inte ord. Jag älskar dem så att det gör ont.